Jag kan fortfarande inte skaka av mig Emanuel Karlstens ord i DN:

Vi skulle aldrig få för oss att kalla något ”telefonhat” bara för att hat framfördes på telefon. Inte heller skulle vi kalla det ”brevhat” när avföring och sperma postas till kvinnor. Då är det bara ett rent, prefixlöst ”hat” och udden skulle riktas mot samhället.

I mitt förra inlägg visade jag varför ovanstående citat inte stämmer ur ett yttrandefrihetsperspektiv. I detta inlägg tänkte jag titta närmare på det ur ett forskningsperspektiv. För det har faktiskt, hör och häpna, forskats just på Internets negativa och positiva effekter. Det har till och med forskats specifikt på vad anonymitet på nätet gör med människors beteende.

En bra ingång i forskningsläget är Kimberly M. Christophersons studie The positive and negative implications of anonymity in Internet social interactions: “On the Internet, Nobody Knows You’re a Dog”. Där redogör hon för vilken forskning som finns, bland annat inom socialpsykologin och kommunikationsforskningen.

När det gäller effekterna av anonymitet på nätet finns det två teorier som är speciellt intressanta enligt Christopherson. Dels den så kallade SIDE-teorin som handlar om kognitiva och strategiska aspekter av anonymitet på nätet, dels AST-teorin som handlar om hur teknikens användning förändras över tid.

Gruppnormer stärks i anonyma miljöer på nätet

SIDE står för Social Identity model of Deindividuation effects och är en socialpsykologisk teori om anonymitet på nätet som introducerades av forskarna Russell Spears och Martin Lea 1991. Teorin handlar dels om hur vi upplever vår sociala identitet som anonyma på nätet (den kognitiva sidan), dels om hur vi använder anonymiteten (den strategiska sidan).

Den kognitiva sidan av SIDE handlar om hur vi uppfattar oss själva och grupper. Anonymiteten på nätet gör att den personliga identiteten blir otydlig. Om vi tillhör en grupp där vi är anonyma, exempelvis ett forum som Flashback, så blir den sociala identitet som medlem av forumet mer framträdande än vår egen personliga identitet. Vi blir således mer benägna att följa gruppens normer om vi är anonyma. Detta förklarar att så många användare på Flashback följer de ofta sexistiska och högerextrema normerna på forumet. Om någon skulle skriva under eget namn på Flashback, skulle de inte vara lika benägna att följa forumets normer.

Den strategiska aspekten av SIDE handlar om hur personer strategiskt använder anonymiteten på nätet för att uppnå sina egna mål. Det kan exempelvis handla om att en marginaliserad grupp använder anonymiteten för att slå tillbaka mot en majoritetsgrupp. Christopherson lyfter fram rasistiska åsikter som ett exempel. Forskning har visat att det blir fler rasistiska kommentarer på anonyma forum än om diskussionen skulle ha förts icke-anonymt eller ansikte mot ansikte. Förklaringen är att vissa personer använder forum på nätet strategiskt för sin agenda, exempelvis att hata invandrare. Då gruppnormen på forumet blir rasistiskt och användarna är anonyma, så blir deltagarna mer benägna att följa gruppens rasistiska normer och antalet rasistiska kommentarer ökar och blir grövre.

Tekniken används inte alltid som skaparen tänkt

AST står för Adaptive Structuration Theory och är en teori om teknikens påverka på vårt beteende som introducerades av forskarna Gerardine DeSanctis och Marshall Scott Poole 1994. Teorin skiljer på den ursprungliga tanken bakom en viss teknik och vad användarna faktiskt använder tekniken till. AST-teorin visar att användningen gradvis förändras då vi använder tekniken mer och då det blir fler användare. Det finns med andra ord inte ett likhetstecken mellan skaparens ursprungliga syfte med tekniken och vad användarna sedan gör med tekniken. Facebook har som syfte att kunna hålla kontakt med familj och vänner med en personlig profil, men Facebook används numera också av anonyma personer som skriver hatiska kommentarer.

Internet är inte allena saliggörande

Det jag vänder mig emot är nätprofeternas blåögda och idealistiska syn på Internet. I detta inlägg har jag fokuserat på forskningen kring anonymiteten på nätet. Det finns negativa effekter av Internet som vi inte kan blunda för. Visst finns det också positiva effekter, men dessa tar inte bort de negativa effekterna. Den intressanta frågan blir då, hur kommer vi åt problemen som faktiskt finns?

Sist vill jag tacka Anders Larsson för hans hjälp med att söka fram relevanta studier till detta blogginlägg.

Vill du läsa mer inlägg som detta?
Få gratis nyhetsbrev med tips om webbkommunikation och onlinemarknadsföring.
Prenumerera på tips