Från Lars Johan Hierta till Klout.com

Lars Johan Hierta. Länk till Aftonbladets historia. Foto: Public Domain.Just nu pågår diskussioner i sociala medier om hur journalistrollen håller på att förändras. Författaren och frilansjournalisten Anders Mildner gav nyligen en föreläsning om detta där han pratade mycket om hur journalisterna håller på att tappa makt och måste ompröva sina arbetssätt för att överleva i det nya medielandskapet.

I korthet menar Mildner att journalisterna inte längre är filtret mellan makthavarna och allmänheten, utan i och med Internets framväxt så har allmänheten samma möjligheter som journalister att publicera, debattera och filtrera. Vem som helst kan vara en journalist tack vare enkla verktyg som bloggar och Twitter.

Vikten av viktiga noder i nätverket

Om maktstrukturen i samhället håller på att förändras, vem kommer att ha makten över att sätta agendan och styra det offentliga samtalet i framtiden? För att förstå inflytande i sociala medier tror jag att Manuel Castells teori om nätverkssamhället kan fungera som teoretisk utgångspunkt.

Den spanskamerikanske sociologen Manuell Castells lanserade under 1990-talet termen nätverkssamhället för att beskriva hur samhället har förändrats med den nya tekniken som kallas Internet. Castells menar grovt förenklat att vårt samhälle numera består av noder som kan kopplas från eller till ett dynamiskt nätverk som inte bryr sig om tid och rum. För att koppla in sig i nätverket måste noden tala samma språk som andra noder.

De noder som Castells pratar om tror jag skulle kunna vara noder i sociala nätverk, till exempel konton på Twitter. När det gäller informationsflöden på Twitter blir det därför intressant att se vilka noder som är mer inflytelserika än andra. Min övertygelse är att det är en liten grupp människor som tänker på ett hyfsat likartat sätt när det gäller sociala medier som får störst genomslag. Brit Stakston har skrivit klokt om hur dessa mekanismer fungerade i bloggstormen kring kommunchefen Mattias Jansson där analoga och digitala värderingar krockade.

Att mäta inflytande i sociala medier

Det finns faktiskt sätt att mäta inflytande i sociala medier. För något år sedan drog ett gäng amerikaner igång www.klout.com som enligt reklamen ska vara ”the standard of influence” i sociala medier. Klout mäter storleken på en persons nätverk, personens innehåll och hur andra personer interagerar med detta innehåll. Rent tekniskt bygger det på en persons data från Twitter, Facebook och LinkedIn. Så här ser min profil ut på Klout:

Pontus Löf på Klout.com

Klouts poängsystem är 1 till 100, där personen med mest inflytande får 100 poäng. Poängen bygger på tre aspekter, nämligen räckvidd (true reach), förstärkning (amplification) och nätverk (network). Räckvid mäter lite förenklat storleken på en persons publik, till exempel antal följare, antal vidaresända meddelanden (retweets) på Twitter och antal kommentarer på Facebook. Förstärkning mäter sannolikheten att andra personer agerar på en persons innehåll, till exempel kommenterar eller skickar vidare. Nätverk mäter hur inflytelserika personer någon har i sitt nätverk.

Enligt grundarna av Klout kan deras sajt användas för att förstå ens eget inflytande, men om man läser deras sida för företag så framgår det att det finns en större plan. Där står det att företag behöver veta vilka som är inflytelserika personer i sociala medier, för att till exempel kunna använda dem i sin marknadsföring. Det handlar med andra ord om att hitta de noder som når störst spridning i nätverket. Ett tydligt svenskt exempel på detta är Isabella ”Blondinbella” Löwengrip vars modeblogg med annonser riktade till unga tjejer drar in över en miljon årligen.

Nyligen lanserades Twittoppen som innehåller topplistor över twittrande svenskar. Ännu finns inte alla funktioner som Klout erbjuder, men det verkar hända saker med sajten varje dag som går. När detta skrivs saknas dock den typ av uppföljning Klout gör när det gäller förstärkning, vilket jag tror är en viktig del när det gäller just inflytande. Dessutom saknas koppling till Facebook och LinkedIn. Därför föredrar jag i dagsläget Klout, även om inte heller Klout är perfekt. Jag tror till exempel att det skulle vara mycket värdefullt att kunna lägga till Google Analytics-data från personens blogg.

Lever vi i framtiden?

Internet och de sociala medierna har förändrat mycket, men jag tror inte att nätet styr det offentliga samtalet ännu. Fortfarande läser folk nyheter från TT, ser på Rapport och lyssnar på Ekot. De traditionella medierna har fortsatt stort inflytande. I rapporten Svenskarna och Internet 2010 kan man till exempel läsa att andelen som bloggar endast är 6 % av befolkningen och att en stor del av dem som bloggar är unga tjejer som skriver om mode.

Men de sociala medierna är på frammarsch. Hampus Brynolf gjorde nyligen en folkräkning på Twitter och konstaterade följande:

Twitters genomslag i samhällsdebatt och media är väldigt omfattande. Referenser till vad som sägs på twitter, eller vad enskilda personer säger på twitter, görs dagligen. /…/ Det är en väldigt liten grupp som står för den absolut största delen av aktiviteten. Skillnaderna mellan medel och medianvärden på antal uppdateringar, antal som följer eller följs, talar alla sitt tydliga språk. 10 % står för 80 % av antalet tweets.

Nätverkssamhället är här om inte en allt för avlägsen framtid. Ännu är det osäkert hur de traditionella medierna och hur det offentliga samtalet kommer att påverkas, men en gissning är att förändringen drivs av de personer som jobbar gränsöverskridande med både de traditionella och de sociala medierna. Personer som ofta är viktiga noder i nätverket, som Joakim Jardenberg och Sofia ”mymlan” Mirjamsdotter.

Om Pontus Vinderos

Skribenten bakom detta inlägg är webbstrateg Pontus Vinderos. Har du frågor kan du alltid kommentera nedan eller ta kontakt.