Hur ska vi tolka WCAG 2.0 i Sverige?

oktober 16, 2010|Webbutveckling och användbarhet|7 comments

WCAG står för Web Content Accessibility Guidelines och är riktlinjer framtagna av W3C. Dessa riktlinjer syftar till att göra webben tillgänglig för så många som möjligt, till exempel personer med funktionsnedsättning. För att kunna använda hjälpmedel som skärmläsare behöver webbplatser och webblösningar vara kodade, upplagda och redigerade på ett visst sätt. Det är detta WCAG handlar om.

WCAG 2.0 är den senaste versionen av dessa riktlinjer. Nyligen var jag på ett seminarium där arbetet med den svenska översättningen av WCAG 2.0 presenterades. Där berättades det om hur man ska förstå WCAG på ett övergripande plan. Bland annat presenterades WCAG:s fyra principer som är själva kärnan i riktlinjerna. I svensk översättning lyder dessa principer som följer (i den nuvarande översättningen):

  • Möjligt att uppfatta. Information och komponenter i ett användargränssnitt måste presenteras för användare på sätt som de kan uppfatta.
  • Hanterbart. Komponenter i ett användargränssnitt och navigering måste vara hanterbara.
  • Begripligt. Information och hantering av användargränssnitt måste vara begripligt.
  • Robust. Innehåll måste vara robust nog för att kunna tolkas på ett pålitligt sätt av ett brett spektrum av olika användarprogram, inklusive hjälpmedel.

Dessa principer bryts sedan ner i tolv riktlinjer som i sin tur är uppdelade i en rad framgångskriterier som graderas i prioritetetsordning från nivå A (grundläggande) till nivå AAA (avancerat). Eftersom riktlinjerna inte enbart handlar om HTML så är dessa framgångskriterier allmänt hållna. Tanken är att man ska kunna lösa problemet med olika tekniker.

Här är ett exempel på ett grundläggande framgångskriterie i WCAG 2.0:

2.4.1. Hoppa över grupperat innehåll
En metod/funktion finns tillgänglig för att hoppa över grupperat innehåll som upprepas på flera webbsidor. (Nivå A)

Som ni förstår så säger inte detta speciellt mycket till den som rent tekniskt ska koda en webbsida. Därför finns det kompletterande information om hur man ska förstå och tolka WCAG 2.0 samt vilka tekniker man kan använda. Denna kompletterande information finns tyvärr inte tillgänglig på svenska.

Den kompletterande informationen ger visserligen handfasta råd för utvecklare, men är bara förslag och genomgår därför inte samma rigorösa kontroll som själva riktlinjerna. WCAG 2.0 måste därför tolkas vid varje tillfälle då man ska utveckla något för webben som ska uppfylla framgångskriterierna, utifrån den aktuella tekniken och situationen.

När det gällde den tidigare utgåvan av dessa riktlinjer, WCAG 1.0, var lösningen på detta tolkningsproblem den så kallade Vägledningen 24-timmarswebben. Denna vägledning togs fram av den numera nedlagda myndigheten Verva och innehöll en tolkning av WCAG 1.0 för offentlig sektor. Denna vägledning används fortfarande av webbansvariga på myndigheter och är underlag för upphandling av IT-tjänster. Tyvärr är den inte uppdaterad sedan länge, i och med att Verva lades ner. Om du vill se hur Vägledningen 24-timmarswebben såg ut så ligger den utlagd på sajten eutveckling.se.

Just nu pågår arbetet med att uppdatera Vägledningen 24-timmarswebben utifrån WCAG 2.0. Det är E-delegationen som leder arbetet som har fått namnet Vägledning för webbutveckling. Jag var inbjuden till ett första möte som jag skrivit om tidigare, men kommer inte att vara med i det fortsatta arbetet. Men jag kommer att följa arbetet. Det ska bli spännande att se vad de kommer fram till i den nya vägledningen som beräknas vara klar i en första version redan i juni 2011.

Share this Post: