Producera text eller dö!

mars 4, 2013|Min blogg|0 comments

Löpare. Licens: CC BY 2.0. Foto: License Some rights reserved by Stuart Grout.

Det var en helt vanlig januarionsdag som jag fick syn på Fredrik Wass utmaning om att skriva ett blogginlägg om dagen i 100 dagar. Det lät som en kul utmaning. Jag hade inte skrivit mycket på bloggen på sistone. Med ett blogginlägg om dagen skulle det bli liv i bloggen på allvar. Och det har det blivit. Jag har hållit takten och besöken per vecka har ökat avsevärt. Flera inlägg har blivit spridda och lästa, speciellt mitt inlägg om framtidens kommunikationsavdelning.

Research och bearbetning tar tid

Men vad som blivit smärtsamt uppenbart är vilken tid det tar att driva en blogg. För min egen del är det inte speciellt svårt att producera innehåll. Det som tar tid är att hitta någonting att skriva om. Många gånger under denna period har jag gjort mycket egen efterforskning för blogginlägg som jag sedan aldrig skrivit.

Just research är en del av bloggskrivandet som man ofta inte tänker på. När jag inte medverkar i #blogg100 så brukade jag skriva när andan föll på. Då hade jag ofta omedvetet samlat på mig stoff till ett riktigt bra inlägg. Detta är betydligt svårare när man ska leverera dagligen.

Det är inte bara research som tar tid. Även textbearbetning och korrekturläsning tar tid. Jag kan komma på mig själv med att gå in och rätta något ord direkt efter att jag publicerat ett inlägg. Kanske handlar det om en mindre viktig ändring. Men det ligger där och skaver i mitt bakhuvud. Det måste rättas. I vanliga fall hade jag kunnat låta inlägget vila för en andra läsning, men med #blogg100 känner jag inte riktigt att jag hinner med det.

Tid och eftertanke är viktigt för att producera riktigt bra text. Nu törstar jag efter andrum som om det vore allra flottaste lyx. Men #blogg100 ger mig inget andrum, bara en iskall deadline varje dag. Producera text eller dö!

Med mållinjen i sikte

Detta inlägg är mitt inlägg 41 av 100. Även om fler inlägg är kvar än vad jag skrivit, så känner jag vittring. Jag kan se målgången. Jag kan föreställa mig hur det är den 2 maj. Det är torsdag. Filip och Filippa har namnsdag. Känslan av att få trycka på den blå Publicera-knappen en sista gång. Att få sprida inlägget triumferande i sociala medier. Det är den känslan som får mig att skriva varje dag.

Share this Post: