Sociala medier för dummies

Här får du en introduktion till sociala medier och tips till dig som vill komma igång med att använda sociala medier själv eller för en organisation.

Vad är sociala medier?

Sociala medier är ett samlingsnamn för olika tekniker på webben som tillåter dialog och interaktion mellan olika människor. Webben togs ursprungligen fram för att läsa dokument som andra publicerade. Detta förändrades i början av 2000-talet när det blev vanligare med bloggar och kommentarsfunktioner på till exempel tidningarnas webbplatser. Men det var först när lättanvända sociala nätverk som Facebook (2004), Youtube (2005) och Twitter (2006) kom som vårt sätt att använda webben förändrades i grunden.

En viktig poäng med sociala medier är att det egentligen inte handlar om ny teknik, utan om nytt beteende och nya avsändare. Förr var det främst via reklam och de traditionella medierna som organisationer och enskilda hade möjligheten att kommunicera till alla i en slags envägskommunikation. Nu kan vem som helst kommunicera med omvärlden och komma med synpunkter på andras budskap. Därför bör dina aktiviteter i sociala medier kännetecknas av dialog och transparens.

En annan poäng med sociala medier är viljan att dela med sig och förhållandet till upphovsrätt. I de sociala medierna delar människor med sig av vad de skapat utan att ta betalt. Många i de sociala medierna förespråkar också fri tillgång till att använda och göra bearbeatningar av såväl information som källkod för programvara. Många använder därför så kallade Creative Commons-licenser. Därför bör dina aktiviteter i sociala medier kännetecknas av att du ger någonting till omvärlden som är lätt att sprida vidare.

Vad kan sociala medier användas till?

Det vanligaste sättet att använda sociala medier är privat för att dela med sig av sitt liv på olika sätt. Vi använder Facebook för att skriva till våra vänner om vad som händer under dagen eller vad vi läst på nätet. Vi använder bloggar som en digital dagbok. Vi laddar upp roliga videoklipp på Youtube.

När jag på denna blogg skriver om sociala medier, så är det i första hand inte den privata spontana användningen av de sociala medierna som jag menar. Det är den strategiska användningen av sociala medier som jag är intresserad av. Sociala medier kan användas planerat för att uppnå ett visst mål. Målen kan variera, men det viktiga är att på förhand bestämma vad syftet är med användningen.

Steg 1. Definiera syftet och målsättningen

Innan du gör någonting annat måste du ha klart för dig varför du ska använda de sociala medierna. Om du gör det för en organisations räkning så bör syftet med användningen av de sociala medierna hänga ihop med organisationens verksamhetsmål.

Här följer några exempel på målsättningar för den personliga användningen av sociala medier:

  • Bygga ett personligt nätverk
  • Marknadsföra dig själv i yrkessyfte
  • Påverka människor i en viss politisk riktning

Sociala medier kan även användas strategiskt av företag, myndigheter och andra organisationer för att dessa ska uppnå sina verksamhetsmål. Här är några exempel:

  • Driva trafik till organisationens webbplats, vilket till exempel kan ge ökad försäljning
  • Förbättra den egna organisationen, genom att lyssna och föra en dialog med omvärlden
  • Påverka allmänhetens bild av organisation, genom att lyfta fram de värden organisationen vill bli förknippad med

Steg 2. Omvärldsbevaka

Innan du kastar dig in i diskussioner eller börjar lägga ut innehåll, så är det lämpligt att sätta sig in i hur interaktionerna i de sociala medierna ser ut. Vilka diskussioner förs redan idag om de frågor du är intresserade av? Skrivs det om dig eller din organisation i de sociala medierna?

Ett bra sätt att följa vad som skrivs i de sociala medierna är att prenumerera på så kallade RSS-flöden för olika sökningar. Med hjälp av sajten Twingly kan du prenumerera gratis på vad som skrivs om ett visst ämne i bloggosfären och på mikrobloggar som Twitter. Gå in och sök på en viss fras och klicka sedan på ”Subscribe to RSS”.

När det gäller Facebook är det enklaste sättet att omvärldsbevaka att använda Facebooks egen sökmotor. Då får du upp vad andra skriver för statusuppdateringar och vilka sidor och grupper som berör de ämnen du är intresserad av. Jag skulle även rekommendera att du googlar för att se vilka andra aktörer som skriver om de ämnen du är intresserad av.

Steg 3. Interagera i de sociala medierna

Det viktigaste med din eller din organisations närvaro i sociala medier är samspelet med andra. En första lektion i sociala medier är därför att gå in och svara på ett redan befintlig inlägg som handlar om det ämne du är intresserad av eller din organisation. Men hur ska man bete sig när det skrivs något kritiskt om dig eller din organisation på till exempel bloggar eller Facebook? Ibland kan det vara svårt att veta när det är läge att svara på kritik. Det amerikanska flygvapnet har tagit fram en miniguide för när man ska besvara kommentarer som Axbom har översatt till svenska. I korthet säger den att organisationer gärna ska bekräfta eller förstärka positiva omdömen. Besvara inte negativa kommentarer som är direkt hatiska eller skämtsamma. Bidra gärna med rätt fakta och följ alltid upp om en person visar missnöje mot organisationen.

Steg 4. Välj vilka tjänster i de sociala medierna du vill använda

Efter det att du testat att svara på någon annans inlägg är det dags att skapa egna konton och kanaler i sociala medier. Beroende på vilket ämne du är intresserad av och vad du vill dela, så finns det olika tjänster på nätet som lämpar sig bättre än andra. Här går jag igenom några, men det finns många fler tjänster i sociala medier.

Exempel på bloggverktyg: Blogger och WordPressBloggar skapar du antingen själv via gratis bloggtjänster som Blogger eller genom att installera en egen blogg som WordPress (som denna blogg). Bloggar innehåller kronologiskt ordnade inlägg där det ofta finns möjlighet för besökaren att kommentera. Ungefär 12 % av svenskarna läser bloggar varje dag. Störst är användningen bland dem som är mellan 15–24 år. Några vanliga ämnen bland bloggare är mode, skvaller och politik. Det är inte ovanligt att framgångsrika bloggare har en kaxig attityd för att locka läsare.

En blogg bör fokusera på ett ämne som det finns ett stort intresse för. Om du gör en bra blogg har du chans att få genomslag för just dina idéer på nätet. Det vanligaste är att bloggar drivs av privatpersoner, men det finns också bloggar som drivs av organisationer. Några exempel på detta är Folkhälsoinstitutet, Microsoft och Rädda barnen.

FacebookFacebook riktade sig ursprungligen till högskolestudenter, men idag finns såväl gammal som ung på Facebook. Facebook erbjuder socialt samkväm på nätet och är den dominerande tjänsten bland de sociala medierna. En tredjedel av Sveriges befolkning är registrerade på Facebook. Används i första hand för privata konversioner, men det finns möjlighet för organisationer att starta egna sidor där privatpersoner kan läsa, gilla och kommentera. Exempel på Facebook-sidor för organisationer: Arbetsmiljöverket, Röda korset och SAAB.

TwitterTwitter är ett sätt att kommunicera med väldigt många personer samtidigt i realtid. Du kan följa personer och andra kan följa dig. Den bästa effekten i Twitter får man genom att bygga upp en relation till andra på Twitter genom att skriva egna meddelanden samt genom att svara och vidaresända andras meddelanden. Det finns organisationer på Twitter, men majoriteten av användarna använder sitt eget namn och twittrar som privatpersoner. Ungefär 8 % av svenskarna använder Twitter och användning är störst i åldersgruppen 35-44 år. Min egen erfarenhet säger mig att folk som jobbar med Internet, PR och media är överrepresenterade. Några kända exempel på organisationer är Krisinformation, Saltåkvarn och SJ_AB.

YoutubeYoutube är en tjänst för att dela och se på videoklipp. Många klipp är komiska till sin karaktär. Den typiska svenska användaren av Youtube är mellan 9-24 år. Tänk på att många kommenterar på Youtube och att tonen i kommentarerna kan vara rätt så rå eftersom kommentarsfunktionen är anonym. Ett sätt att få genomslag på Youtube är att göra så kallade virala videoklipp där man ”maskerar” ett budskap i en humoristisk eller kontroversiell historia. Ett framgångsrikt exempel på detta är Old Spice. Som organisation kan man också ha en egen Youtube-kanal. Några exempel på detta är Expressen, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap och Socialdemokraterna.

Några andra tjänster som kan vara bra att känna till:

  • Diskussionsforum för specialintressen kan vara en intressant kanal, till exempel Familjeliv om det rör familjefrågor. På dessa forum finns entusiasterna med ett brinnande intresse.
  • Flickr används för att lägga ut bilder på nätet, både bilder med upphovsrätt men också fria bilder. Riksantikvarieämbetet har till exempel lagt ut bilder på Flickr.
  • Kommentarsfunktioner på tidningarnas webbplatser används ofta av privatpersoner med tydliga åsikter, ofta åsikter som står i strid med artikelförfattarens åsikter. Om du vill driva politisk opinion är detta en framkomlig väg, speciellt om ni är flera som kan jobba koordinerat med att kommentera artiklar.
  • Konsumentupplysande webbplatser som till exempel Prisjakt ger användarna möjlighet att betygsätta och kommentera företag och deras produkter. Som företagare kan du bemöta kritiken mot dina produkter och få kundernas feedback.
  • LinkedIn används för digitala CV:n och nätverkande i yrkessyfte. Här får även vem som helst skriva presentationen av din organisation. Din personalavdelning borde vara intresserad av detta.
  • Pusha används för att tipsa andra om bra länkar. Om många tipsar om samma länk så får sajten ifråga mycket trafik.
  • Slideshare används för att lägga upp bildspel och presentationer som kan spridas vidare och kommenteras. Slideshare är bra att använda om du eller personer från din organisation är ute och talar mycket på konferenser och kurser.
  • Wikipedia är ett uppslagsverk som vem som helst kan redigera. Det är i regel INTE någon bra idé att redigera artiklar som rör dig själv eller din egen organisation, eftersom detta strider emot Wikipedias riktlinjer om neutralitet.

Steg 5. Följ upp resultatet av satsningarna på sociala medier

En viktig del i ett strategiskt arbete med sociala medier är att sätta upp mätbara mål med din närvaro i sociala medier. När du har testat på sociala medier kan det var värt att ta ditt användande till nästa nivå. Det gör du genom att mäta hur stort genomslag du eller din organisation får. Syftet med uppföljningen är att se om du behöver ändra något i dina aktiviteter för att lyckas bättre. Om ditt mål är att driva mer trafik till din egen eller din organisations webbplats, så kan du genom analysverktyg som Google Analytics följa upp hur stor andel av din trafik som kommer från sociala medier.

Vanliga fallgropar

Som med allt annat här i livet kan man råka trampa i klaveret. Här presenteras därför några sista avslutande punkter som du bör tänka på innan du ger dig ut i de sociala medierna.

  • Anonymitet. I sociala medier kan man välja att vara anonym. Anonymiteten bidrar tyvärr till att vissa träder över gränsen för vad som är moraliskt försvarbart. Vissa gör det spontant och oplanerat, medan andra gör det medvetet för att driva med andra på nätet. Detta kallas trollning. Helt anonym är det svårt att vara på nätet, då vi hela tiden lämnar efter oss digitala fotspår i form av våra IP-nummer. Vid ett eventuellt brott kan polisen begära ut IP-nummer från din internetleverantör.
  • Avsändare. Det är viktigt att det framgår vem som är avsändare. Om du skriver privat så ska det tydligt framgå. Om du är representant för en organisation och svarar om din egen organisation, var tydlig med att du svarar i egenskap av anställd. Till exempel är det en bra idé att skapa ett eget konto på Facebook för de saker du gör på jobbet och använda ett privat konto på fritiden.
  • Intern förankring. Många beslutsfattare avfärdar sociala medier som någonting som tonåringar håller på med. För en framgångsrik användning av sociala medier krävs det att du har stöd från ledningen i din organisation. Erik Fors-Andrée har presenterat en lista över de tolv vanligaste skälen mot sociala medier och hur du bemöter dem.
  • Juridiska hinder. Många organisationer, speciellt i offentlig sektor, är rädda för att bryta mot lagen när de använder sociala medier. Datainspektionen, E-delegationen och SKL tar därför fram juridiska riktlinjer för sociala medier, till exempel om hur man hanterar diarieföring och personuppgifter. När det gäller privatpersoner så är det vanligaste juridiska problemet förtal, till exempel i besökarnas kommentarer. Backend Media har tagit fram en bra genomgång av vilka regler som gäller vid publicering på nätet.
  • Resursbrist. Tänk på att avsätta den tid som krävs för att följa, uppdatera och svara. Dina aktiviteter i sociala medier tar tid. I en organisation kräver detta omprioriteringar av vissa anställdas arbetsuppgifter och i vissa fall rekrytering av ny personal.

Avrundning

Hoppas du har haft nytta av denna guide till sociala medier. Har du idéer om förbättringar av denna guide får du gärna kommentera nedan.

Om Pontus Vinderos

Skribenten bakom detta inlägg är webbstrateg Pontus Vinderos. Har du frågor kan du alltid kommentera nedan eller ta kontakt.