Vägledning för webbutveckling: Björn Hagström om e-tjänster

januari 17, 2011|Webbutveckling och användbarhet|4 comments

Björn HagströmDetta är del två i min intervjuserie om E-delegationens arbete med Vägledning för webbutveckling, alltså uppdateringen av Vervas Vägledningen 24-timmarswebben. Nu har turen kommit till Björn Hagström. Björn ingår i arbetet med den nya vägledningen och jobbar till vardags som IT-samordnare i Örebro kommun. Eftersom Björn är en hejare på e-tjänster tänkte jag ställa några frågor om detta mångtydiga begrepp och den nya vägledningen för webbutveckling.

Vad betyder e-tjänster för dig?

– Åh, en klassiker. Hur långt är ett snöre? E-delegationen har en grupp som arbetar med att definiera begrepp och detta är ett av begrepen de arbetar med. Personligen tycker jag inte definitionen är så viktig om man ser till Vägledningen för webbutveckling. Där handlar det om att skapa riktlinjer för hur man ska tänka och bygga när det handlar om interaktiva funktioner. Om det är en e-tjänst eller en enkel sökmotor spelar då inte så stor roll. I Örebro kommun anväder vi inte begreppet e-tjänster ut mot medborgarna, det är inte intressant för dem. De har ett behov av att ansöka om barnomsorg eller något liknande och det är det vi behöver tillfredsställa. Ibland gör vi det genom en e-tjänst och i vissa fall är det en enkel blankett att fylla i, men i båda fallen utgår vi från besökarnas behov inte vår teknik.

Vilket stöd i utvecklingen av e-tjänster gav den gamla Vägledningen för 24-timmarswebben?

– Det fanns stöd för hur man bygger webbar generellt, men behovet är mycket större nu för tiden och vi kommer fokusera hårdare på det.

Vilket stöd i utvecklingen av e-tjänster kommer den nya vägledningen att ge?

– Det är för tidigt att säga men vi har delat upp arbetsgruppen i tre grupper där en specifikt arbetar med e-tjänster så vi tycker det är en central fråga för vägledningen.

Kommer den nya vägledningen att säga något om öppen data (till exempel att dela data via öppna API:er)?

– Nej, E-delegationen har en egen arbetsgrupp för det. Om jag får spekulera gissar jag att Peter Krantz kommer leda den, han är en av de mest aktiva inom området i offentliga Sverige och kommer tillbaka till E-delegationen i dagarna, efter sin pappaledighet.

Kommer den nya vägledningen att säga något om sociala medier (till exempel att hämta data och göra mashups)?

– Det är jag lite osäker på. E-delegationen presenterade sina riktlinjer för sociala medier i slutet på förra året men de tar bara upp de juridiska aspekterna som jag fattat det (ska läsa dem senare idag) och behovet är mycket större än så. Det skulle behövas en vägledning som tar upp best practices och ger tips och råd hur man ska få den effekt man är ute efter. Det saknas idag tycker jag.

Hur duktiga är svenska myndigheter på e-tjänster just nu?

– Myndigheterna är rätt duktiga. Visst finns det dåliga tjänster men det nya som tas fram är ofta bra. Kommunerna ligger efter. Det är otroligt mycket mer komplicerat än vad man kan föreställa sig som utomstående. Visst är det bara att skapa ett formulär så är man klar. Men så ska man kunna signera också och då krävs det mer avancerad och dyrare teknik. Man vill också få in det direkt i våra interna system så vi inte behöver klippa och klistra in det manuellt och då blir det riktigt komplicerat och dyrt.

Mindre kommuner har inte de resurserna. Jag tror vi får ställa hoppet till att de större kommunerna utvecklar tekniken och att de mindre sedan kan få en hel del gratis. Men det kräver att de större kommunerna medvetet och aktivt arbetar för att detta ska bli verklighet. Stockholms stad är föregångare här och Örebro kommun ger bort en del också. Jönköpings kommun utvecklar ett ärendehanteringssystem i open source som vem som helst kan börja använda. Det händer en hel del faktiskt.

Ett stort problem för både myndigheter och kommuner är elektronisk identifiering. Det som fungerar idag är BankID och det är inte alls bra. Krångligt och oflexibelt. Det är till exempel helt orimligt att man ska behöva BankID för att komma åt sina barns schema i skolan. Den nivån av säkerhet är helt omotiverad och är ett hinder för enkel användning. Hur många har med sig bankdosan till jobbet till exempel?

Vilken nytta tror du att den nya vägledningen kan ha?

– Jag hoppas på att den kan fortsätta höja nivån på webbplatser och e-tjänster från offentlig sektor på samma sätt som den gamla versionen. Jag hoppas på en starkare förankring hos våra leverantörer. Jag tror också att den privata sektorn kommer titta mer och mer på vad vi gör. Det är riktlinjer som gör att man når fler besökare och det kommer bli mer och mer intressant för dem också.

Share this Post:
  • Pingback: Tweets that mention Vägledning för webbutveckling: Björn Hagström om e-tjänster | Pontus hörna -- Topsy.com()

  • Pingback: API Måndag – sätt Örebro på kartan, Goo.gl API « Mashup.se()

  • http://twitter.com/bjelkeman Thomas Bjelkeman

    Intressant att se att man diskuterar Open Source i detta sammanhang. Hur kan man uppmuntra kommuner, landsting mm att jobba mer med öppna lösningar? Efter att ha pratat med lite IT folk som jobbar med kommuner så låter det som om man uppfinner hjulet ganska många gånger i kommunerna just nu och det blir både dyrt och mindre bra.

    Man kanske skulle tänka sig en gemensamt ägd (eller fristående) organisation som bygger en tjänst som alla myndigheter kan använda (open source givetvis) och som alla kan bidraga till och ta del i. Lite grann som vad vi har gjort för välgörenhetsorganisationer och staten i Holland med Akvo.org.

    • http://pontuslof.se/ Pontus Löf

      Om man skulle kunna jobba med sidmallar, informationsstruktur och innehåll koordinerat för kommuner tror jag att vi kunde spara en hel del pengar. Kommunerna har ju trots allt likadan verksamhet oavsett var i landet kommunen befinner sig. Håller med om att det är onödigt att bygga allt från grunden varje gång för varje kommun.