Vägledning för webbutveckling: Hans von Axelson om tillgänglighet

januari 29, 2011|Spaningar och analyser|1 comments

Hans von AxelsonDetta är den tredje och sista delen i min intervjuserie om E‑delegationens arbete med Vägledning för webbutveckling, alltså uppdateringen av Vervas Vägledningen 24-timmarswebben. Som grande finale tar vi oss an tillgänglighet tillsammans med tillgänglighetsriddaren Hans von Axelson. Hans ingår i arbetet med vägledningen och jobbar till vardags som utredare på Handisam, Myndigheten för handikappolitisk samordning.

Vad betyder tillgänglighet för dig?

– Tillgänglighet är för mig ett kvalitetsmått som redan nu bör vara självskrivet i allt förbättringsarbete och finnas med i tanken när det utvecklas nytt. Det är viktigt att höja blicken och se att det som är nödvändigt för vissa, underlättar för många och är bekvämt för resten. Alltså tillgänglighet för alla oavsett funktionsförmåga, ger viktig input i utformningen av webbplatser och i utvecklingen av olika tjänster för alla kunder och slutanvändare.

Inte minst viktigt blir det när vi ser framför oss hur det digitala blir allt viktigare samtidigt som befolkningen blir allt äldre. Även om vi inte alltid vill se det så innebär åldrandet i praktiken att funktionsförmåga begränsas. Hindren hopar sig om vi inte tänker rätt från början. Det handlar inte bara om kod och teknik. Det är också viktigt att fundera kring begriplighet, pedagogisk struktur och hur användarna med sina variationer i funktionsförmåga uppfattar den information som presenteras.

Vilken nytta har Vägledningen för 24-timmarswebben haft för myndigheternas tillgänglighetsarbete på webben?

– Nu har det ju gått fyra år sedan den senaste versionen av vägledningen presenterades och det har hänt mycket inom området. Trots det är min uppfattning att den haft stor nytta. Jag brukar säga att här har vi ett exempel på när delaktighetsperspektivet har tillåtits genomsyra ett helt projekt. Frågan hanteras där den hör hemma. Vi samarbetade med Verva förut och är med så mycket vi kan nu med E-delegationen. När Verva 2007 frågade myndigheterna om vägledningen så kände nio av tio till den, hälften utvärderade med sina målgrupper och en fjärdedel hade gjort användartester. Skulle vara intressant att ställa de frågorna igen.

Vilka är de största skillnaderna i WCAG 2.0 jämfört med WCAG 1.0 (som Vägledningen 24-timmarswebben bygger på)?

– Den största skillnaden är att W3C strävat efter att göra riktlinjerna lättare att testa mot, både automatiskt och manuellt. En annan tanke var att riktlinjerna bättre skulle möta mer avancerad teknik. W3C har också velat göra riktlinjerna lättare att använda. En annan sak är att begriplighet lyfts upp som en av de fyra övergripande principerna.

Kommer vägledningen att bygga på WAI-ARIA (W3C:s tillgänglighetsriktlinjer för dynamiskt innehåll och avancerade gränssnitt)?

– I uppdraget ingår att uppdatera Vervas vägledning mot WCAG 2.0. Också inom EU är det WCAG 2.0 som är i fokus. Ännu har inte diskussionen kommit in på om det finns behov av att vidga uppdraget mot kompletterande tillgänglighetsstandarder som WAI-ARIA. Processen i arbetet med att uppdatera vägledningen kommer vara så öppen som möjligt och i den kommer det finnas möjlighet att ge synpunkter. I ärlighetens namn är det inte många månader kvar innan det hela ska presenteras så jag tror att det i första varvet kommer vara tillräckligt med det vi har att jobba med.

Hur duktiga är svenska myndigheter på tillgänglighet på webben just nu?

– Hur arbetet med att följa upp hur övergången till WCAG 2.0 går är en viktig fråga att ta tag i parallellt med utvecklingen av den nya vägledningen. De vi vet idag är att det görs en del automattester som det skrivs om. Vi på Handisam har med frågor i uppföljningar till statliga myndigheter hur de jobbar med tillgänglighet. Vi ställer frågor om webbplatsen. På frågan om de följer WCAG svarar 45 % att de gör det jämfört med 35 % 2007. Det ger en viss indikation. Det finns alltså en hel del att jobba med.

Själv tycker jag att det lite bredare perspektivet på e-tillgänglighet är viktigt att följa. Vi lämnade nyligen en rapport om det till näringsdepartementet med förslag om struktur för en sådan uppföljning.

Hur arbetar EU med tillgänglighet just nu?

– Tillgänglighet är i högsta grad aktuellt. Nyligen ratificerade EU FN-konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning som trädde i kraft i Sverige 2009. Normer och riktlinjer för det universellt utformade och tillgänglighet ingår i konventionsåtagandet. Tillgänglighet är en allmän princip och fördjupas under en särskild rättighetsartikel. IT ingår med relativt omfattande krav.

Inom EU pågår aktiviteter för att följa upp hur e-tillgängliga medlemsstaterna är. Dessutom sätter arbetet med att ta fram en europeisk standard med funktionskrav för offentlig upphandling av IT och tillhörande stödmaterial igång i mitten av februari, det så kallade Mandat 376. I det projektet finns en strävan att harmonisera tillgänglighetskraven globalt. Jag tycker att det är helt naturligt med denna strävan. På internet finns det ju inga nationsgränser. EU var därför med i arbetet med att uppdatera de amerikanska kraven för tillgänglighet som sannolikt antas under 2011. Till skillnad från 1998 då WCAG 1.0 antogs har också W3C deltagit aktivt.

Vilken nytta tror du att Vägledning för webbutveckling kan ha?

– Jag hoppas mycket på att e-förvaltningen i ännu högre utsträckning ska bli en motor för tillgänglighet och användbarhet. I och med att nyttan för användaren och medborgaren kommit att bli ett tydligt fokus i vad statsmakten och EU vill ökar potentialen. Det politiska trycket leder till att ansvariga ställer sig frågan vad som ska göras och hur det ska gå till. Vägledningen blir då ett naturligt ställa att ösa kunskap ur. Lyckas vi bra med uppdateringen kommer det offentliga Sverige få bra stöd i sin webbutveckling och det blir bättre för alla.

Share this Post: