Webbriktlinjerna måste bli mer begripliga

juli 5, 2017|Regler|2 comments

Sedan många år finns riktlinjer för hur offentliga webbplatser bör utformas. Dessa heter Vägledning för webbutveckling och ägs just nu av Post- och telestyrelsen. Du hittar riktlinjerna på sajten webbriktlinjer.se.

Jag är generellt sett mycket positiv till dessa riktlinjer och alla inblandade har genom åren gjort ett fantastiskt jobb för att lyfta frågorna om webbplatsers användbarhet och tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning. Senaste tiden har det kommit allt fler lagkrav på att offentliga webbplatser måste vara tillgängliga. Detta gör behovet av webbriktlinjerna ännu större i framtiden tänker jag.

Med det sagt så tror jag man måste fundera lite kring användbarheten av själva riktlinjerna. Jag har jobbat på många arbetsplatser och i många webbprojekt. Min upplevelse är att många har svårt att använda webbriktlinjerna rent praktiskt. Ofta krävs mer konkret stöd för att kunna komma igång med frågorna, som Funkas kommunnätverk eller att man tar hjälp av en konsult. Jag tror att det finns mycket att vinna på att öka riktlinjernas begriplighet. Då skulle fler förstå nyttan av riktlinjerna och kunna göra fler åtgärder, både själva och med hjälp av konsulter.

Omfattning

Det finns i dagsläget 152 riktlinjer i Vägledning för webbutveckling. Det tror jag är ett stort hinder för att ta sig an arbetet med att följa riktlinjerna. Det är helt enkelt en väldigt stor informationsmängd att ta in. Riktlinjerna har också sin grund i olika lagkrav och tankesätt. Riktlinjerna täcker idag allt från utveckling och förvaltning av webbplatser, hur man jobbar med e-tjänster till språkkrav på myndigheter. Jag tror att ett större fokus och färre riktlinjer skulle göra det enklare att komma igång med Vägledning för webbutveckling för oinvigda.

Målgruppstänk

Det största hindret tror jag är att i regel ingen idag klarar av att bemästra alla delar av hur en stor myndighets webbplats är uppbyggd. Det är inte samma person som skriver innehåll, gör den grafiska formen, kodar gränssnittet etc. Som riktlinjerna är formulerade idag så riktar sig olika riktlinjer till olika målgrupper. Jag tror att riktlinjerna skulle bli mer begriplig om man bestämde sig för att målgruppen primärt är webbansvariga i offentlig sektor.

Nivå

Vad som ingår i en riktlinje idag är väldigt olika. Den mest extrema riktlinje är riktlinje 1: Följ WCAG 2.0 nivå AA. WCAG står för Web Content Accessibility Guidelines och är en helt egen uppsättning riktlinjer, närmare bestämt tolv riktlinjer. Här befinner vi oss på någon principiell nivå. Extremen åt andra hållet är riktlinje 9: Ge dokument filnamn som beskriver innehållet. Här befinner vi oss på väldigt praktisk aktivitetsnivå. För att göra riktlinjerna mer begripliga borde riktlinjerna likna varandra mer i vilka insatser som krävs för att riktlinjen ska vara uppfylld.

Konkretion

Min upplevelse är att de riktlinjer som fungerar bäst ute på arbetsplatserna är riktlinjer som är väldigt konkreta. Alltså som i riktlinje 5: Skriv tydliga länkar. Där får den som ska lägga in innehåll tydliga instruktioner kring hur hen ska göra för att just skriva tydliga länkar. Men den typen av praktiska instruktioner saknas idag på många centrala områden. Det skulle exempelvis vara till stor nytta om Vägledning för webbutveckling rekommenderade navigationskoncept och menystrukturer så att alla webbansvariga slapp lägga tid och resurser på sådant.

Pedagogik

Det finns en skön riktlinje som heter riktlinje 11: Kombinera skrift med ljud, bild och film. Där står det bland annat att ”ljud, bild och film… [gör] informationen mer tillgänglig och lättare för alla att förstå”. Om man kikar i riktlinjerna så lyser dock ljud, bild och film med sin frånvaro. Min erfarenhet är att just tillgänglighet bäst förklaras av att man visar personer som använder exempelvis skärmläsare i ett videoklipp. Här finns mycket att göra tror jag för att öka pedagogiken, framför allt när det gäller varför man bör följa en viss riktlinje.

Mitt bidrag

För att väcka lite tankar skickar jag med ett litet förslag. Jag tänker att riktlinjernas största nytta är att vara att stöd när det gäller lagkrav. Ofta handlar det om sådant som webbyråerna saknar kunskap om och där det behövs extra vägledning.

  • Riktlinje 1: Anpassa webbplatsen för personer med läs- och skrivsvårigheter.
  • Riktlinje 2: Anpassa webbplatsen för personer med synsvårigheter.
  • Riktlinje 3: Anpassa webbplatsen för personer med hörselsvårigheter.
  • Riktlinje 4: Anpassa webbplatsen för personer med motoriska svårigheter.
  • Riktlinje 5: Anpassa webbplatsen för personer med kognitiva svårigheter.
  • Riktlinje 6: Underlätta för datorprogram att komma åt webbplatsens information.
  • Riktlinje 7: Skydda besökarnas personliga integritet.
  • Riktlinje 8: Bevara viktig information till eftervärlden.

Varje riktlinje behöver sedan brytas ner i konkreta rekommendationer. Det kan säkert handla om tio rekommendationer under varje riktlinje. Dessa rekommendationer ska vara så konkreta att en webbansvarig ska kunna förstå, utvärdera och åtgärda problemen. Den stora nyttan med just åtta riktlinjer är att man skulle kunna jobba temabaserat för att åtgärda område för område. Det är nog så de flesta har möjlighet att göra, alltså att beta av en liten bit i taget. Det blir en för stor uppgift att ta sig an alla riktlinjer på en gång.

Share this Post:
  • Tack Pontus, instämmer i det allra mesta. En del är på gång. Sajten modifieras löpande just nu. Annat får vi ta ställning till efter sommaren.
    /Pär, projektledare för webbriktlinjerna

  • Jag håller helt med. Bra initiativ!