Webbstrategi som process

februari 18, 2013|Strategi och projektledning|2 comments

Det vanligaste misstaget jag tycker att många gör vid utveckling av nya webbplatser är att de börjar i fel ände. Fel saker styr processen som leder fram till webbplatsens utformning. Tänk dig att du är webbansvarig på en stor organisation. IT-chefen har synpunkter på vilket tekniskt system du ska välja. Kommunikationschefen tycker att färg och form är viktigast. Presschefen och marknadschefen gapar i mun på varandra om vad som är viktigast på startsidan. Cheferna i kärnverksamheten vill lägga ut vartenda dokument som någonsin har skapats i organisationen på webbplatsen. Webbyrån pratar bara designtrender och sociala medier.

Ta ett djupt andetag. Du gör inte webbplatsen för dessa människor. Webbplatsen bör ha ett övergripande syfte som kopplar till ledningens mål med verksamheten. Webbplatsens upplägg bör motsvara de behov och krav användarna har. Det är detta som bör vara styrande i förarbetet när du utvecklar en webbplats.

Men hur borde man då gå tillväga i den bästa av världar? Jag har skissat på en liten processkarta på frågor som jag tycker att man borde besvara innan webbutvecklingen tar vid. Processkartan bygger på ett antal beroenden, du måste alltså besvara frågorna i tur och ordning. Nedanför modellen ger jag min syn på de olika stegen i kartan.

Webbstrategi som process

1. Syfte

Ett syfte handlar om den långsiktiga vinsten som webbplatsen medför. Vinsten utifrån syftet går dock inte att mäta, utan är abstrakt till sin karaktär. För ett företag kan det exempelvis handla om att webbplatsen ska bidra till att positionera företaget som en rebellisk utmanare genom sättet man säljer barnvagnar på nätet. Syftet bör alltid vara kopplat till verksamhetens syfte på något sätt. Prata med ledningen om verksamhetens syfte och fråga dem hur webbplatsen skulle kunna bidra till detta syfte. I deras svar får du frön till vad som ska bli webbplatsens syfte.

2. Mål

När du har ett syfte för webbplatsen så kan du börja fundera på vad webben kan bidra med i praktiken. En webbplats bör alltid ha mål, alltså konkreta handlingar som du vill att användaren ska göra webbplatsen. Det kan exempelvis handla om att köpa en produkt eller prenumerera på ett nyhetsbrev. Till skillnad från syftet går dessa mål att mäta och följa upp löpande. Det är dessa mål som kommer att vara styrande i resten av utvecklingsprocessen.

3. Användare

De mål som du har definierat kommer att avgränsa vilken grupp av människor du riktar dig till. Om du exempelvis har bestämt att det viktigaste målet på din webbplats är att sälja barnvagnar i Sverige, så vet du att användarna är svensktalande småbarnsföräldrar. För att förstå deras behov är det bra att undersöka denna grupps behov närmare. Du kan exempelvis göra en fokusgrupp, göra djupintervjuer eller läsa på om forskning kring gruppen ifråga. Vilka preferenser har de? Hur ser deras köpmönster ut? Hur ser deras nätvanor ut?

4. Trafikkällor

En webbplats utan besökare är inte speciellt meningsfull att jobba med. Du måste få besökare till din webbplats för att de ska kunna slutföra målen på webbplatsen. Det finns olika sätt att driva trafik till en webbplats. Du kan exempelvis driva trafik genom Google, antingen via annonser (sökmarknadsföring) eller genom att synas bland de vanliga sökträffarna (genom sökmotoroptimering). En annan strategi är att driva trafik från företagets Facebook-sida eller kampanjer utanför nätet (till exempel reklam i radio eller tv). Beroende på vilken trafikkälla du väljer att fokusera på kommer det att ställa krav på hur du utformar webbplatsen.

5. Innehåll

Om du har en redan befintlig webbplats så kanske du tror att allt innehåll ska flyttas över till den nya webbplatsen. Det tycker jag är helt fel. För mig är det bättre att stryka ett streck över det gamla och tänka nytt. När du vet vilka mål, användare och trafikkällor du har för webbplatsen, kan du göra en strategi för ditt innehållsarbete. När du har en strategi kan du inventera ditt gamla innehåll och se vad du kan flytta med. Se detta blogginlägg för metod.

Om du exempelvis ska sälja barnvagnar till hipsterföräldrar så kanske du kommer fram till att du måste fokusera på ironiska videoklipp som gör de ganska tråkiga barnvagnarna lite mer spännande. Eftersom du fokuserar på sökmotoroptimering som trafikkälla behöver du även skapa fylliga beskrivningar av produkterna i sökmotoroptimerad text. Tänk även på hur mycket redaktörstid det kommer att ta för att få fram det fantastiska innehållet.

6. Informationsstruktur

Indelningen av innehållet är avgörande för hur dina besökare kommer att navigera på sajten. Här har du mycket nytta av det förarbete du gjorde i de föregående stegen. Dels handlar det om att förstå hur djup strukturen kommer behöva vara, dels handlar det om att kunna dela in på ett sätt som känns naturligt för användarna. Erbjud gärna fler vägar till samma innehåll genom att tagga innehåll. När det gäller barnvagnarna skulle man kunna tänka sig barnvagnar efter såväl märke, färg som modell.

Google är en guldgruva i detta sammanhang. Sök på ord relaterade till barnvagnar i Googles vanliga sök för att se relaterade sökning. Titta på Google Trends för att se årsvariationer på olika fraser. Titta i Google Keyword Tool för att se sökvolymer. Om det gäller en redan befintlig sajt så bör du alltid kolla in din egen webbstatistik. Speciellt den interna sökmotorn brukar skvallra om vilket innehåll som besökarna är mest intresserade av.

7. Sidmallar

En webbplats består av flera sidmallar, exempelvis startsida, kategorisida, produktsida och sökträffsida. Skapa skisser för sidmallarna där du placerar ut menyer, textblock, funktioner, etc. Ett bra verktyg för detta är Moqups. Om du har möjligt kan du testa skisserna på användare. Om du testar är min erfarenhet att testen ger mer om skisserna innehåller det innehåll du tänkt att ha på den slutliga sajten.

Lägg mest tid på de sidor som är avgörande för webbplatsens mål. Se till att det viktigaste innehållet alltid ligger synligt då sidan laddas (above the fold). Lägg aldrig viktigt innehåll i högerspalten, den ytan är vi tränade att bortse från då vi ser det som en annonsyta.

8. Funktioner

En funktion ska inte bara finnas för att den är ball eller inne. Den ska koppla till målen med webbplatsen. Prioritera funktionerna i en lista. Du kommer aldrig att kunna bygga exakt alla funktioner så bra som du vill ha dem. Genom att tydligt markera vilka funktioner som är viktigast så ökar du sannolikheten dramatiskt för att webbutvecklingen ska gå smärtfritt.

Ibland behöver det inte handla om att stryka en funktion helt, en lägre prioritering kan betyda en enklare implementation av funktionen. Du bör bara lägga tid på att utveckla funktioner som verkligen hjälper användaren att slutföra webbplatsens mål.

Listan med funktioner (kallad backlog) är nyttig att ha både då du ska välja system, hur tekniken ska implementeras och under själva utvecklingen.

9. Grafisk design

Färg och form kan alla tycka till om. Men låt aldrig designen styra hur webbplatsens ska utformas. Den grafiska formen ska alltid komma sist i processen, så att den inte påverkar innehållet, menyer eller funktionernas placering. Följ organisationens grafiska profil, men tänk på att du designar för webb. Ha gärna Googles startsida som förebild. Less is more.

Om du designar om en redan befintlig webbplats kan det vara bra att inte göra för stora förändringar i designen. Det finns annars en risk att besökarna blir förvirrade av den nya designen. Ofta är det bättre med mindre förändringar. Titta bara på Aftonbladet och Facebook, de har i princip samma grunddesign idag som när de lanserades för första gången. Däremot har de rullat ut små designförändringar över tid som går bra ihop med den ursprungliga designen.

10. Systemval

När du vet vilket innehåll du har, vilka funktioner du behöver och hur designen ska se ut, har du mycket bättre förutsättningar att välja ett webbpubliceringssystem än om du skulle ha gjort det som första grej. Ett webbpubliceringssystem som inte är anpassat för sajtens upplägg är en mardröm. Du kan försöka bygga bort inbyggda fel i systemet, men det är som att sminka en gris. Välj ett system som är anpassat för webbplatsen istället.

11. Teknisk design

Ett annat misstag du kan göra är att fullständigt strunta i vad utvecklarna säger. Följ systemets uppbyggnad. Det är aldrig värt att utveckla lösningar som strider emot systemet uppbyggnad. Det kommer att resultera i frustrerande buggar och ställa till problem vid systemuppdateringar. Tillsätt en kompetent systemarkitekt som har ansvar för att utvecklingen följer standarder, riktlinjer och best practice samt att det finns rutiner för teknisk dokumentation.

Om systemarkitekten tycker att någon av sidmallarna är designade på ett sätt som kommer att ställa till stora tekniska problem, diskutera er fram till ett alternativ som är bättre anpassat till systemet. Det är bättre att göra avkall på designen, än att sajten strular rent tekniskt.

Du bör säkerställa att tekniken blir tillgänglig. Se till att systemarkitekten ställer krav på att webbplatsen inte blir beroende av JavaScript, Flash eller dylikt. Det är onödigt att tappa folk på grund av otillgängliga lösningar. Det är dessutom onödigt att stänga ute människor med funktionsnedsättning på grund av okunskap. Se Vägledning för webbutveckling för detaljerade krav när det gäller tillgänglighet.

12. Utveckling

Äntligen dags att börja koda! Tänk på att utveckling inte bara handlar om HTML och CSS. Det handlar lika mycket om att ta fram innehållet som ska ligga mellan taggarna. Se därför till att utvecklingsteamet och redaktörerna är synkade.

En bra idé är ofta att dela in utvecklingen i flera steg, så att de mest prioriterade funktionerna och sidmallarna blir färdiga först. Ge gärna redaktörerna tillgång till systemet så tidigt som möjligt.

Förhoppningsvis har denna guide lett till ett bättre resultat än om mellancheferna fått bestämma. Jag skulle gissa att era besökare i varje fall håller med mig…

Share this Post: