Bokslut Scouterna

Publicerat av Pontus Vinderos den

Förra veckan slutade jag på Scouterna för att ta mig an nya utmaning på Enköpings kommun. Tiden på Scouterna var en lärorik period där jag bland annat fick möjligheten att ratta ett stort webbprojekt. I detta inlägg tänkte jag sammanfatta vad jag gjorde och lärde mig på Scouterna, som anställd webbansvarig vid deras rikskansli.

Tre centrala sajter för Scouterna

Jag kom in och fick ta över ett webbprojekt som håll på att gå från förstuide- till designfasen. DUMA hade gjort förstudien medan Hippies (Carnaby) skulle stå för design och webbutveckling. WordPress var redan valt som publiceringssystem.

En viktig sak att lösa i detta skede var hur det nya skulle förhålla sig till det gamla. De två organisationerna Svenska scoutförbundet och Svenska scoutrådet höll på att slås ihop såväl organisatoriskt som webbmässigt. Dessutom fanns sajter som tagits fram för specifika syften, såsom Aktivitetsbanken och den rekryterande Bliscout.nu. Värt att notera är att alla dessa sajter använde olika publiceringssystem: EpiServer, Joomla och Wikimedia.

I förstudien hade rekrytering av nya scouter identifierats som syftet för den nya externa webbplatsen för Scouterna. Men mycket av det innehåll som fanns sedan tidigare hade ett annat syfte: stöd till scoutledare. Därför insåg jag snabbt att det var nödvändigt att dela upp innehållet på ett smart sätt, då informationsbehovet såg så pass olika ut. Idén om en sajt för engagerade medlemmar föddes och fick namnet Scoutservice. Dessutom behövde Scouternas folkhögskola ha en egen sajt av juridiska skäl.

För medlemsorganisationer tror jag detta är en stor utmaning. Om man låter sin externa webbplats enbart riktiga sig till de engagerade medlemmarna, så stänger man ute oinvigda då innehållet lätt får ett internt tilltal. Samtidigt blir en webbplats som bara ger information riktade till icke-medlemmar väldigt intetsägande för en inbiten medlem. Lösningen med att dela upp det på flera sajter tycker jag löser detta problem, då varje sajt får ett tydligt syfte.

De tre sajterna lanserades lagom till Scouternas första stämma. Mer om de centrala sajterna kan du läsa i mitt inlägg Webbstrategin bakom Scouternas nya webb.

Scouterna.se

Undersajter för kårer och distrikt

Den stora utmaningen med detta webbprojekt var egentligen inte de tre centrala sajterna, utan det system som kårer och distrikt önskade för att kunna skapa egna sajter. Redan tidigare fanns ett system i EpiServer för att ge kårer och distrikt möjlighet att skapa sajter, men detta var föråldrat och upplevdes som krångligt att använda (speciellt då man behövde använda Internet Explorer för att kunna redigera…).

När jag kom på plats fanns redan en lång önskelista med funktioner som tagit fram av ideella scouter. Vad som däremot inte fanns var en tanke kring hur det skulle fungera i praktiken både när det gäller teknik eller organisation. Att skapa ett välfungerande webbsystem för 300 undersajter med 750 redaktörer visade sig var en komplicerad historia.

WordPress i nätverksläge har ett bra stöd för att skapa undersajter. Du kan skapa 1 000-tals sajter som kan redigerats på en miljard olika sätt. Och där var det stora problemet för mig som webbansvarig. Om systemet skulle bli användbart, både för redaktörer och besökare, måste det fungera lika för alla. WordPress behörighetsmodell ger tyvärr inte speciellt bra verktyg för detta.

Lösningen blev att konfigurera en mallsajt och strypa behörigheter för undersajternas administratörer. De kan exempelvis inte byta tema, ladda upp tillägg eller ändra i undersajtens grundinställningar. Utan denna begränsning hade det varit omöjligt att släppa loss de 750 redaktörerna med gott samvete. Då konfigurationen var samma gick det ha en gemensam webbsupport, annars hade det varit omöjligt. Och det är nog där den riktigt knepiga utmaningen ligger i Scouternas webbarbete: att utbilda och ge stöd till alla ideella eldsjälar som driver egna scoutsajter från norr till söder.

Stärkt Google-närvaro

En tredje grej jag jobbade med under min tid på Scouterna var att stärka organisationens synlighet på Google. En förutsättning för att deras nya externa sajt skulle fungera, var att rätt besökare hittade dit. Därför jobbade vi aktivt med sajtens sökmotoroptimering under utvecklingen. Bland annat fick varje scoutkår en egen webbsida på sajten som gick att hitta via Google.

Efter lanseringen insåg jag snabbt att detta inte kommer att räcka. Det gäller att fånga uppmärksamheten på något sätt. Jag ansökte därför om Google Grants, som är Googles program för ideell organisationer med 90-konto. Programmet innebär att organisationen får Adwords-annonsering för motsvarande 70 000 kr i månaden. Dessa annonser är nu uppe och snurrar på Adwords och driver både trafik till Scouterna.se och ökar kännedomen för varumärket Scouterna bland oinvigda.

Tillsammans med Scouternas webbutvecklare Ludvig Hansson genomförde jag även en rad förändringar i mallarna på Scouternas webbutik för att stärka sökmotoroptimeringen. Det handlade bland annat om korrekta titlar, huvudrubriker och metabeskrivningar. Resultatet blev att Scoutshop relativt snabbt tog viktiga förstaplatser i Google på sökfraser som ”scoutskjorta” och ”scoutkniv”.

Lärdomar om en folkrörelse

Tiden på Scouterna har varit givande, inte minst för att jag har fått insyn i hur en stor folkrörelse som Scouterna fungerar bakom kulisserna. Ofta fick jag kryssa bland scoutpolitiska allianser. Ofta löstes saker adhoc snarare än utifrån en genomtänkt plan. Ofta var den interna processen viktigare än slutresultatet. Aldrig var intresset lågt för kommunikation i allmänheten och webbfrågor i synnerhet. Och det är också charmen med en folkrörelse som Scouterna. Medlemmarna är besjälade av verksamheten, bryr sig om rörelsens framtid och vill bidra utifrån bästa förmåga. Vilka andra typer av organisationer kan skryta med ett sådant engagemang?