Onsdagen den 6 februari sändes dokumentären Män som näthatar kvinnor som var gjord av journalisterna Nicke Nordmark och Hasse Johansson. Redan innan den sändes så reagerade folk på att ordet näthat ingick i titeln på dokumentären. Ordet näthat menade man var farligt. Oftast handlade det om män som tyckte att ordet näthat riskerar att leda debatten helt fel eller stänga ute folk från debatten helt och hållet.
Jag skulle vilja hävda exakt motsatsen. Vi har diskuterat näthat alldeles för lite tidigare. Jag har aldrig tidigare sett än så bred och relevant diskussion om näthat som efter dokumentären sändes, både på och utanför nätet. Publicistklubben bjöd in till en debatt om näthat med Avpixlat. Näthatet diskuterades mer i sociala medier än både Melodifestivalen och fotbollsmatchen mellan Sverige och Argentina, visar en undersökning från Comhem. Det har skrivits många kloka texter av allt från rättssociologer, debattörer till nätpoliser. Det tycker jag är ett sundhetstecken.
Jag har den senaste veckan diskuterat, i mer eller mindre konstruktiv ton, med män som tycker att vi inte borde diskutera näthat alls. De verkar tycka att all diskussion om näthat kommer leda till att man stiftar lagar som begränsar Internet på ungefär samma sätt som i Nordkorea. Det handlar om personer som lever på nätet stora delar av dygnet. Vissa har inte sett dokumentären, andra har inte reflekterat över dokumentärens egentliga innehåll. Diskussionen brukar direkt köra i diket. Jag ska nu försöka besvara dessa frågor här på bloggen istället.
(Nätälskande man): Men Pontus, är inte näthat ett dåligt ordval?
Mitt svar: Visst är det ett journalistiskt vinklat ord, men det är också väldigt effektiv kommunikation. Utan den hårda vinklingen på reportaget skulle inte reportaget blivit lika bra eller lika omdiskuterat. Läs gärna reportrarnas svar på kritiken.
(Nätälskande man): Men Pontus, vadå näthat? Det är ju löjligt. Finns det då torghat?
Mitt svar: Internet är platser. Platsen har betydelse för vårt beteende. Det är exempelvis därför som man har satt upp skyddande räcken på Västerbron i Stockholm, för att förhindra självmord. När det gäller just torg så är det i högsta grad så att förebyggande åtgärder från polisen på torg minskar brott. På samma sätt tycker jag att man kan diskutera förebyggande åtgärder för Internet, för att komma till rätta med de omoraliska och brottsliga handlingarna.
(Nätälskande man): Men Pontus, är inte diskussionen helt skev?
Mitt svar: Absolut inte. Låt mig visa varför. Nedan har jag samlat några av alla texter som har skrivits tack vare Nicke Nordmark och Hasse Johanssons dokumentär. Dessa problematiserar ett viktigt samhällsproblem som har direkta kopplingar till nätet som teknologi. Många gånger kopplat till högerextrema gruppers möjlighet att hata anonymt på egna bloggar, forum eller kommentarsfält. Och jag har ännu inte läst någon text där någon förespråkar en reglering av Internet, till exempel att spärra vissa IP-adresser. Det är bara fantasier i de nätälskande männens huvuden. Diskussionen handlar istället om reglering på Internet och om vi kan jobba med självsanering på webben.
7 februari: SvD: ”Risken att åka fast väldigt liten”
Risken att åka fast för att ha hotat eller kränkt någon på nätet är väldigt liten, och det kan påverka hur vi ser på brotten, tror Mårten Schultz, professor i civilrätt. Både han och kammaråklagare Helene Gestrin ser stora luckor i lagen. Nästan alla ärenden Helene Gestrin får in om ärekränkning har ägt rum på nätet.
8 februari: SvD: ”Hatarna triggas av nya normer”
Kurvorna för anmälningar av brott som förknippas med näthat – ärekränkning och olaga hot – har stigit tydligt i takt med nätanvändningen. Rättssociologen Håkan Hydén tror att kvinnohatet på nätet beror på nya samhällsnormer som triggar hatarna.
9 februari: JMW/Brit Stakston: Vad vill du göra mot näthatet?
Om näthatet nu kan tas på. Låt oss då göra det. Inser plötsligt att veckans debatt öppnar dörrar till en möjlig förändringsprocess. Det kommer självklart att ta tid men vi har ju redan börjat nu. Den här debatten är ett uttryck för vår samtid och är en vändningspunkt. Om vi använder den till det. Och tar vårt ansvar.
10 februari: GP: Bemöt näthat med ansvar!
Uppdrag gransknings program om det grovt sexualiserade näthatet mot kvinnor skakar om det svenska samhället. De drabbade har levt med hatet i åratal. Men för den breda allmänheten kom hoten om sadistiska våldtäkter och mord sannolikt som en chock. Att det kan behövas lagändringar är uppenbart. Men det är ännu mera uppenbart att mycket kan göras med de lagar vi har.
11 februari: Svenska Yle: ”Mörkertalet för näthat är enormt”
Antalet polisanmälningar för nätkränkning nästan fördubblades i fjol, visar polisens färska statistik. Totalt gjordes över 3700 brottsanmälningar om ärekränkning i fjol, 610 av fallen gällde ärekränkning på nätet. Nätpolis Mikael Appel är övertygad om att det här bara är toppen av isberget.
12 februari: SvD: ”Näthat bekämpas med nytt grepp”
Hittills har den som drabbats av näthat tvingats lita på polisen – som allt som oftast bara lägger ned utredningarna. Nu startar juridikprofessorn Mårten Schultz Sveriges första så kallade ”legal clinic” för att bekämpa näthatet.
13 februari: Medievärlden/Mattias Irving: Det går inte att ”ta debatten” med Avpixlat
Vad vi behöver diskutera är istället hur vi skyddar de skribenter och journalister som drabbas av näthatet, särskilt de frilansar som bevakar Avpixlat och den övriga sfären kring svensk extremhöger. Det borde vara fullständigt uppenbart att den diskussionen saboteras om man bjuder in en av förövarna själva för att diskutera möjliga lösningar.
14 februari: Flamman: De finns bakom näthatet
Staffan är en medelålders familjefar och statlig tjänsteman. Men på nätet ger han luft åt sitt hat mot samhället och politiken. Vi har intervjuat några av dem som kallas för näthatare.
15 februari: ETC/Lisa Magnusson: Kampanjen #nätkärlek trivialiserar internethat
Att möta hat med kärlek är en sak, skriver debattören och krönikören Lisa Magnusson. Men det är direkt skadligt att skifta fokus från det väsentliga: hur man faktiskt ska komma till rätta med hatet.
16 februari: Expressen/Sakine Madon: Näthatarna som dyrkar Avpixlat
När kvinnliga journalister får hatmejl är det oftast av sexistisk karaktär. Själv får jag övervägande rasistiska och islamofoba, skrivna av personer som ofta hänvisar till sina idoler på Avpixlat.
