När man hör diskussionerna om Wikileaks den senaste tiden så kan man få uppfattningen att man i yttrandefrihetens namn kan publicera vad som helst. Speciellt i Sverige. Detta stämmer inte riktigt. Det finns en rad inskränkning när det gäller yttrandefriheten i Sverige.

Sedan 1766 är tryckfrihet grundlagsskyddad i Sverige. Tryckfrihetsförordningen (TF) är unik ur ett internationellt perspektiv och erbjuder stora friheter, men dikterar också vad man inte får skriva och hur staten kan ingripa om så är fallet. Detta gäller även publicering på internet som regleras i Yttrandefrihetsgrundlagen (YGL).

Det finns 18 olika tryckfrihetsbrott, varav tolv används i fredstid. De tryckfrihetsbrott som används i fredstid är som följer:

Spioneri innebär att man skaffar sig och/eller lämnar information (sekretessbelagda handlingar, militärhemligheter, etc.) till främmande makt.

Obehörig befattning med hemlig uppgift samt Vårdslöshet med hemlig uppgift påminner om spioneri, men skillnaden är främst att det inte spelar någon roll för vilket syfte man skaffar sig hemlig information.

Uppvigling är ett förbud mot att uppmana folk till att begå brott eller att inte lyda myndigheter eller myndighetspersoner.

Hets mot folkgrupp gör att det är förbjudet att skriva nedsättande om minoritetsgrupper annan etnicitet, religion eller sexuell läggning.

Brott mot medborgerlig frihet innebär att någon hotar en person eller grupp i syfte att hindra dem att uttrycka sina åsikter.

Olaga våldsskildring innebär att det finns ett förbud mot att publicera bilder på grovt sexuellt våld eller tvång.

Förtal är den vanligaste formen av tryckfrihetsbrott och innebär att det är förbjudet att skriva saker om någon om man samtidigt missaktar honom eller henne.

Förolämpning liknar förtal med den skillnaden att det rör sig om offentliga tillfällen då en person smädar eller beter sig illa emot en annan person. Det är inte vanligt att tidningar åtals för detta brott.

Olaga hot innebär att det är förbjudet att publicera text, bild och dylikt som utgör olaga hot. Hot mot tjänsteman innebär att det är förbjudet att publicera olaga hot mot en tjänsteman, medan Övergrepp i rättssak gäller publicering av hot mot vittnen eller andra som ingår i en rättslig process.

Om du vill veta mer om detta kan jag rekommendera Anders R. Olssons bok Yttrandefrihet & Tryckfrihet – handbok för journalister.

Jag säger varken bu eller bä om Wikileaks publiceringar eller den pågående rättsprocessen mot Julian Assange om sexbrott, men det är viktigt att ha i åtanke att yttrandefriheten i Sverige inte är utan gränser. Det finns regler att förhålla sig till. Det är lätt att glömma det när man diskuterar Wikileaks.

Kategorier: Övrigt