En hemsida, eller webbplats, på en dator.

När du googlar eller skriver in dn.se, vad är det då för något du kommit in på? Det vanligaste svaret om du frågar någon på stan tror jag är att du kommit in på DN:s hemsida. Men om du frågar ett IT-proffs så får du svaret att det heter webbplats. Begreppsförvirringen kommer från dålig översättning från engelskan som levt kvar genom åren. Dessutom kan det handla om olika saker. För att reda ut det hela tänkte jag i detta blogginlägg dela upp det i tre nivåer.

Första nivån: webbplatsen

Om vi tar DN.se som exempel så består den av massor av olika webbsidor. Just nu säger Google att det handlar om 1 410 000 sidor för att vara exakt. Det handlar främst om gamla nyhetsartiklar. Alla dessa webbsidor och internetadressen dn.se kallas tillsammans för en webbplats. Det kommer från det engelska ordet Website och indikerar att det är en plats på nätet, ungefär som en kontorslokal i en stad. En mer vardaglig svensk översättning är sajt.

Andra nivån: startsidan

Om vi specifikt ska prata om den webbsida du kommer till när du landar på dn.se så kallas det för startsida på svenska. Alltså sidan med de senaste nyheterna som är den digitala motsvarigheten till kioskernas löpsedlar. Och det är här felöversättningen kommer in i bilden. Motsvarande ord på engelska är nämligen Home Page. Men när internet kom till Sverige blev detta ihopblandat med det engelska ordet Website. Därför föredrar vi som jobbar med webb att prata om startsida istället. Alla webbplatser har en startsida och rent tekniskt är det dokumentet som ligger i roten på webbservern med filnamnet index.html.

Tredje nivån: sidtyper

För de allra flesta besökare av en webbplats så är själva startsidan inte så viktig. Ofta googlar du dig fram direkt till en webbsida som ligger på webbplatsen under startsidan i sajtens struktur. Jag brukar gruppera dessa undersidor i sidtyper. En sidtyp är en typ av mall för sidor som har gemensamma funktioner och liknande innehåll. Exakt vilka sidtyper som finns och vad de kallas beror på vad det är för webbplats. En nyhetwebbplats som dn.se har exempelvis kategorisidor för olika ämnen som Ekonomi och Kultur. Ekonomisidan listar de senaste artiklarna som handlar om ämnet ekonomi. Sedan finns artikelsidor med journalisternas texter. På artikelsidor finns exempelvis en rubrik, ingress, brödtext och en byline med journalistens namn och bild.

Det är okej att säga hemsida

Men allt detta är trots allt lite onödigt vetande. Att de flesta svenskar inte bryr sig om distinktionen mellan de tre nivåerna utan nöjer sig med hemsida för alla tre saker är inte så konstigt. Folk vill ta del av innehållet, inte diskutera hur sajten är uppbyggd rent tekniskt eller designmässigt. Det är bara vi som jobbar med webb som sätter oss in i finliret med olika sidtyper och termer. Så för begriplighetens skull så tycker jag det är okej att skriva eller säga hemsida i mer informella sammanhang där målgruppen inte är proffs på webb, marknadsföring eller kommunikation.