Vad är domännamn?

Domännamn är de adresser som vi anger för att komma till olika ställen på nätet. För denna blogg är exempelvis domännamnet www.webbstrateg.nu. Domännamnen är egentligen bara en förenkling av de verkliga adresserna som är IP-nummer. Själv är jag glad för det, jag har svårt för att komma ihåg långa sifferkombinationer.

Jag tänker inte gå in på någon lång teknisk förklaring av domännamn, utan fokusera på domännamnens kommunikativa funktion. Men för att förstå det måste jag väldigt ytligt reda ut de olika delarna av domännamnet och vem som styr vilken del av namnet.

• Protokollet berättar för webbläsaren att du använder Hypertext Transfer Protocol för att hitta saker på webben. Denna del är inte en del av själva domännamnet, utan en teknisk förutsättning för att webbläsaren ska kunna hitta rätt.
• Toppdomänen är den del som är längst till höger i namnet. Här finns ett begränsat antal ändelser som alla adresser måste ha. I Sverige är de mest kända vår egen svenska .se och .nu, medan vi internationellt exempelvis har .com, .org och .net. Vilka toppdomäner som får finnas beslutas av organisationen ICANN. Nyligen beslutade ICANN att de kommer tillåta nya toppdomäner vilket Jonathan Sulo skriver bra om. Exempelvis har Stockholms stad köpt .stockholm.
• Ordet du hyr genom exempelvis ditt webbhotell. Så länge du betalar har du rätt att använda namnet. Vanligtvis registreras namnet för ett år i taget. Generellt gäller först till kvarn för att registrera ett ord inom en toppdomän. Svenska adresser (.se och numera även .nu) administreras av Internetstiftelsen (även känt som .SE). Man kan säga att .SE är lokaldelen i Internets stora telefonkatalog över adresser och håller koll på just de svenska adresserna. För svenska domäner så hyr du alltså ett visst ord från .SE så länge du betalar. Om du slutar betala för domänen kan vem som helst efter en tid registrera och använda domänen i valfritt syfte.
• Subbdomänen styr du helt själv över. Av tradition brukar man ange www som subbdomän för webbadresser, men det är inget tvång. Myndigheter rekommenderas numera att inte använda subbdomäner alls, utan bara exempelvis myndigheten.se. Du kan själva skapa så många subbdomäner du vill, exempelvis om du har självständiga lokalavdelningar i din organisation. Då kan adressen bli stockholm.dinorganisation.se. Men du skulle lika gärna kunna lösa det genom adressen dinorganisation.se/stockholm.

Fokusera på toppdomänerna .se och .nu

Toppdomänen säger någonting om vad det är för typ av sajt. De svenska toppdomänerna är bäst för den svenska marknaden då vi är vana med dessa adresser. Dessutom kan speciellt .se hjälpa Google att uppfatta sidan som just svensk.

Om man ska differentiera så skulle jag använda .se för din organisation medan olika kampanjer eller tjänsten kan ha .nu. En organisation med adressen www.organisation.nu ger inte ett riktigt seriöst intryck.

När det gäller de internationella toppdomänerna så skulle jag också rekommendera att du registrerar .com om det gäller ett företag och .org om det gäller en organisation. Detta är speciellt viktigt om du har en internationell målgrupp.

Det finns naturligtvis en rad andra toppdomäner, men om du skulle spärregistrera för alla toppdomäner så blir du snart ruinerad…

Begripligt och kort utan bindestreck

Själva ordet till vänster om toppdomänen är det absolut mest strategiska beslutet. Du bör hålla ordet så kort och begripligt som möjligt. Ett namn som pannkakor.se är bättre än minafinapannkakormedgradde.se.

Detta är speciellt viktigt om du vill driva trafik från kampanjer på TV eller annonser i tryckta tidningar. Om det är kort och begripligt kommer dina kunder lättare ihåg namnet när de ska knappa in adressen eller söka på Google. Undvik domännamn som är längre än 15 tecken.

Om du vill registrera ett begrepp som består av flera ord, exempelvis ”din mamma”, ska du göra det som ett ord: dinmamma.se. Använd aldrig bindestreck i domänadresser då de blir krångligare och ser oseriöst ut.

Registrera alltid varumärken

Domännamnet är även varumärkesbyggande. Om det gäller en organisation bör du alltid äga varumärket som namn. Om ni har namngivna produkter och tjänster bör du även se till att registrera dessa. Som privatperson är ditt eget namn bra att registrera, både efternamnet och hela namnet. Detta är speciellt viktigt om du vill stärka din synlighet på Google eller jobba med ditt personliga varumärke.

Om någon kidnappar ditt varumärke

Om du inte registrerar ditt varumärke kan du riskera att någon registrerar det istället och skriver mindre smickrande saker eller bara förvirrar dina kunder. I så fall kan du antingen försöka köpa domänen eller agera med hårdhandskarna. Om någon registrerar ett namn som du har rätt till kan du i Sverige nämligen begära att få adressen genom Tvistelösning (ATF). Reglerna ser dock olika ut för respektive toppdomän.

Tänk på potentiell trafik

Om du inte är begränsad av ditt eget varumärke kan du istället utgå ifrån sökbeteende på Google. Välj det ord som du primärt optimerar din sajt för som domännamn. För Google är domänen en viktig faktor för att styra om en sajt ska synas på en viss sökfras. Det är anledningen att jag valt domänen www.webbstrateg.nu då jag vill synas på sökfrasen ”webbstrateg”.

Jakten på det perfekta domännamnet

Domännamn är hårdvaluta. Se därför till att köpa de namn du vill ha så fort som möjligt, så att ingen annan hinner registrera det före. Om du kommer för sent går det att köpa direkt av den som äger domänen, men det kan bli dyrt. Om du vill kolla upp ägare på domänen kan du exempelvis använda Domaintools whois. Ett riktigt bra domännamn kan göra stor skillnad, så snåla inte med slantarna.

Det var några av mina tankar kring domännamn i din webbstrategi. Hoppas att det hjälper dig i jakten på domännamnen. Du kan alltid starta din jakt genom att se om .se-adressen är ledig. Lycka till!