Precis som tillgänglighetsriktlinjerna WCAG 2.0 ska E-delegationens kommande Vägledning för webbutveckling utgå från vissa principer som sedan bryts ner till konkreta rekommendationer. Nu har E-delegationen tagit fram ett första utkast på dessa principer utifrån de tre områdena e-tjänster, information och innehåll samt standarder och teknik.

E-tjänster

E-delegationens föreslagna principer

  1. Utnyttja potentialen i e-tjänster.
  2. Utveckla användarcentrerat.
  3. Utveckla e-tjänster ur ett processperspektiv.
  4. Ha ett förvaltningsperspektiv vid utveckling av e-tjänster.
  5. Välj säkerhetslösningar som skapar trygghet men inte utgör hinder.

Mina synpunkter

Här saknar jag något om när man ska välja en e-tjänst före någon annan lösning. Den vanligaste lösningen idag för att till exempel ansöka om något i offentlig sektor är digitala blanketter i till exempel PDF eller Word-format. När bör man göra en riktig e-tjänst istället för att använda digitala blanketter? Jag tror att det är viktigt att inte glömma bort att många myndigheter inte har råd att utveckla e-tjänster för allt. Många gånger måste man lösa dessa behov på andra sätt. Vilka format på blanketter rekommenderar E-delegationen? Hur ska digitala blanketter utformas? Det borde finnas rekommendationer om detta tycker jag.

Information och innehåll

E-delegationens föreslagna principer

  1. Välj innehåll utifrån syfte, nytta och målgrupp.
  2. Gör innehållet tydligt och enkelt att förstå.
  3. Gör innehållet användbart så att det är tillgängligt för alla.
  4. Skapa en begriplig och fungerande struktur som är lätt att navigera och söka i.
  5. Se till att innehållet är uppdaterat och aktuellt.
  6. Håll informationen åtkomlig och oförvanskad så länge som den ska bevaras.

Mina synpunkter

Principerna 1–5 ser mycket bra ut. Vad det gäller princip 6 så är jag lite osäker. Jag skulle behöva veta mer om vad den egentligen innebär. Vad betyder exempelvis ”oförvanskad”. Om innehållet är inaktuellt kan det vara på sin plats att markera detta på webbplatsen, till exempel med en vattenstämpel. Är det att förvanska innehållet?

En annan funderingar jag har här är hur man funderar kring API:er och öppen data. Kanske är det så att myndigheterna inte är bäst i samhället på att bygga webbgränssnitt? Om myndigheterna skulle bygga öppna API:er kunde andra aktörer bygga gränssnitt. Kanske kunde de hitta ny innovativa användning genom att slå ihop olika datakällor. Naturligtvis behöver det ena inte utesluta det andra, men det skulle vara intressant om tankar kring API:er ingår som en egen princip. Den principen kunde även handla om RSS, syndikering och vilka krav detta ställer på metadata. Den skulle också kunna handla om funktioner för att dela innehåll i sociala medier. En sådan princip skulle till exempel kunna formuleras så här:

7. Gör det möjligt för andra att vidareutnyttja innehållet.

Standarder och teknik

E-delegationens föreslagna principer

  1. Utveckla webbplatser och e-tjänster som kan användas oavsett förutsättningar.
  2. Väv in tillgänglighet och användbarhet som naturliga delar av utvecklingen.
  3. Utveckla enligt standarder, inte efter webbläsare.
  4. Gör innehållet tillgängligt utan särskild tilläggsprogramvara.
  5. Använd tekniker som är arkivbeständiga.
  6. Använd rekommenderade standarder som stöd vid teknikval och upphandlingar.
  7. Ha helhetssyn – fokusera inte bara på textbaserade medier.
  8. Använd vägledningens rekommendationer som hjälp vid prioritering av krav i utvecklingsprojekt.

Mina synpunkter

Principerna 1, 2, 6 och 7 ställer jag upp på helt och hållet. De övriga skulle jag behöva mer information för att kunna värdera.

Princip 3 håller jag med om i sak, men jag tror att det är knepigt i praktiken. Offentlig sektor är inte känd för att anamma den nyaste tekniken speciellt fort. Många sitter exempelvis med Microsoft Internet Explorer som webbläsare, vilket är en webbläsare som sällan har stöd för den senaste standarden. De nya standarder som är på gång, HTML5 och CSS3, saknas det stöd för i Internet Explorer 6, 7 och 8 som är de vanligaste webbläsarna i offentlig sektor. Hur gör man när folk ringer och klagar på att systemet inte fungerar i deras webbläsare? Jag tror inte folk skulle förstå om man skulle svara att man följer standard. Naturligtvis beror detta på vilken standard som E-delegationen kommer att rekommendera, men problem lär uppstå är min gissning.

Princip 4 tror jag kan vara knepig med tanke på video och annan multimedia. För att visa video i dagsläget är det vanligaste sättet Adobe Flash. Så fungerar exempelvis Youtube. Flash är ett tilläggsprogram. Tanken är att HTML5 ska ersätta Flash för att visa video, men då har vi problemet med Microsoft Internet Explorer som jag beskriver ovan.

Princip 5 vet jag inte riktigt vad E-delegationen menar med. Jag saknar något om e-plikt och digital leverans till KB, Kungliga biblioteket. Det är möjligt att det ingår i denna princip. Hursomhelst skulle jag önska att det ingår i vägledning hur myndigheter ska leverera material digitalt som ska bevaras av KB. Det är ny lagstiftning på gång på detta område, så jag gissar att behovet av vägledning på detta område kommer att vara stort i framtiden.

När det gäller princip 8 tycker jag att man kan vara tydligare. Visst är det viktigt att följa rekommendationerna rent generellt, men man skulle kunna formulera denna princip skarpare. Vid prioriteringar tycker jag att det definierade syftet och målgrupperna för den aktuella webbplatsen eller lösningen ska styra. Jag förespråkar alltså effektstyrning.